Flätor är så fint, särskilt inbakade. Jag skulle vilja ha det på jobbet, men brukar vara för trött för att ens försöka göra det om mornarna. Vanlig fläta åt sidan brukar däremot vara min grej och idag lyckades jag till och med göra en rakt bakåt! Trots att jag har världens huvudvärk och en rinnande näsa. Skicka grattis-kort gott folk!

Pumps med platå är så galet snyggt tycker jag!









Platån gör ju att skon ser högre ut än vad den är, vilket är grymt eftersom det då både blir lite mer bekvämt och samtidigt riktigt snyggt! Det är nästan så att jag dreglar lite. Särskilt nu när jag fick syn på dessa godingar! Det återstår bara ett problem... Vilket par ska jag välja?

Någon som har sett reklamaffischen för den animerade påskfilmen "Hopp"?



Vi har en på jobbet och det stör verkligen mig. För på planschen, lite i bakgrunden och i en hög med godis sitter världens sötaste kyckling. Jag dör typ av pussnödighet när jag ser honom! Därför blir det extremt svårt att koncentrera sig på arbetet. När han finns där. Nära... Ler mot mig... Med glittrande ögon... Och tjocka kinder...

Förlåt David, men jag tror jag är kär.

Är inte träningsvärk i rumpan bara för underbart?



Det var inte ironiskt menat, för jag tycker verkligen det. Rumpa och lår är de främsta hullisarna jag vill åt när jag tränar, så när det dagen efter visar sig att jag har lyckats ordentligt är det väl klart att man blir glad? Vem bryr sig om jag hasar mig fram som en gravid sim-gubbe på jobbet? Det är ju tråkigt att skutta runt lätt som alla andra...

Nu, däremot, var jag lite ironisk.

Ibland beundrar jag mina knäppa sidor.

Som till exempel när det gäller att äta nyttigt. Om jag vill så kan jag övertala mig själv om att något tråkigt och nästan ogott (jag använder inte ordet 'äckligt' gällande mat, det är för gott för det) istället smakar jättegott!



Som havregrynsgröt. Först åt jag det med en massa äppelmos och mjölk vilket var ganska gott. Sen tog jag bort äppelmosen och då smakade det väl helt okej. Nu kör jag med bara havregrynsgröt, vilket i början var... trist. Men jag har blivit van så nu smakar det väldigt gott faktiskt!

Varför lida pin när man vill vara fin om man lika gärna kan lura sig själv ist?
Det är helt okej om ni vill skratta åt mig.

Man lär sig mycket av att jobba på café och träffa nya människor varje dag. Se hur folk är och hur man ska hantera dem. Ibland kan det vara riktigt roligt, ibland åh-jag-vill-bara-köra-en-gaffel-genom-ögat-jobbigt och ibland väldigt udda. Konstigt. Förvirrande:

Nu är helgen slut och efter att ha varit ledig en hel del förra veckan så känns det faktiskt inte världen-går-under-hemskt att börja jobba igen. Särskilt inte när lönen har kommit. Man får väl bara se det positiva. Jobb = Lön. Lön = Skor. Skor = Lycka. Det ska jag komma ihåg nästa gång jag gnäller med Amanda om hur tråkigt det är att jobba.



Så bort med slashas...



... och in med hurtburt!

Ibland är det bra att inte göra något vettigt. Bara njuta. Leva. Vara.
Så det har jag gjort idag, ute i solen. Med gordjubbe, en bra bok att peta i näsan och tånaglar målade med H&M's Spoiled Beauty. Sommarkänslor!

Idag är jag trött. Helt slut. Och vad kan det bero på?
Har jag sprungit maraton? Nej. Har jag klättrat i berg? Nej. Har jag simmat över en ocean? Nej.

Jag har lekt. Jättemycket. Kusinbarnen var nämligen här igår så det var full rulle. Leka frisör. Leka melodifestivalen. Leka affär. Leka konstnär. Leka sminkös. Leka kurragömma. Leka. Leka. Leka!

Och den här gången hade jag inte min syster till hjälp heller. Inte för att jag har något emot att leka, särskilt inte med såna söta små gullvivor, men deras energi tar ju aldrig slut! Sist de var här var vi i alla fall två som kunde ta en var:

När det är så underbart väder som det har varit idag brukar vi ha dörren till baksidan öppen här hemma. Nackdelen med det är då att främmande djur kan smita in.

Ibland förstår inte jag mina föräldrar.

Fy mandelbiscotti (vilket är äckelfika enligt barnen i familjen Cherif) vad jag har syndat denna påsk!





Fast det ska man ju under dessa helger, så jag har inte jättedåligt samvete. Men illamående är jag, så från och med imorgon blir det nog lite mer nyttigheter för mig. Frågan är då bara: Vad ska jag göra med allt påskgodis? Stoppa upp det i näsan?



Nej, jag får nog spara det så jag har något att njuta av åtminstone en gång i veckan.

I åtta år har jag släpat på en svart och enkel liten handväska som jag fått ärva av min syster. Jag har aldrig riktigt haft någon passion för väskor (skor däremot, är en annan femma) så det har inte kännts som något problem att ha samma hela tiden. Väska som väska liksom.

Men nu har den konstigt nog, efter alla dessa år, blivit sliten och eftersom jag tjänar mina egna pengar har jag unnat mig en ny. En ordentlig. En vacker. En som, bli inte sotis nu David men, vid första ögonkastet fångade mitt hjärta:





Vad den kostade tänker jag inte berätta, för då kommer ni tycka att jag är ännu mer dum i huvudet än vad jag redan är, men visst är den fin? Vill man inte bara applådera när man ser den? Åtminstone lite grann? En klapp? Myggsmäll?

Jag känner mig lyckligt lottad. Riktigt lyckligt lottad. För jag älskar Davids familj och släkt. Så himla fina, varma och omtänksamma människor som verkligen har släppt in mig. Fått mig att känna mig som en av dem, en i familjen. Det är jag grymt tacksam för.

Tänk om det var tvärtom? Som i romantiska komedier där man inte står ut med varandra och typ slåss hela tiden? Drar varandra i håret, river sönder klänningar och kastar tårta på varandra. Aldrig i mitt liv att jag skulle kasta en tårta. Särskilt inte om det är en Hemmingbergare som har bakat den. Nej, då skulle jag bara leka räddaren i nöden: ta tårtan och springa iväg.

Usch nej, tack för att det inte är så. Tack för att ni är världens finaste.
Jag älskar er.

Nu ska jag på ännu en påskmiddag! Fast hemma hos mina fina svärmorföräldrar.

Och eftersom jag har lärt mig två nya saker denna påsk, vilka är att snurra håret till en kul uppsättning och suga in kinderna så att jag ser ut som en kyckling , tänkte jag visa hur påskfin jag är med hjälp av dem:

Glad påsk alla kycklingsöta sockerbitar där ute!

Igår åt familjen och syrrans svärfamilj påskmiddag här hemma.



Skål! Älska vädret!



Finast.



Och duktigast! Svåger Fredrik överraskade med att ha tagit körtkort!

Och vet ni vem som gjorde en påskprinsesstårta för första gången, kvällen till ära? Jo - jag. Lilla fröken smälter-smöret-när-jag-ska-göra-chokladbollar. Men trots min otur (eller snarare mina brister) när det gäller bakning så lyckades jag! Den blev jättegod, även om marsipanen inte täckte hela kalaset trots alla mina flitigt uttalade svordomar. Fast det gjorde inget, för jag har kreativa syskon (med svågern inräknad) som täckte den med gulliga marsipanfigurer:





Observera brorsans coola punkkyckling och syrrans ensamma lamm. Det kallar jag konst.

Mina läppar är ömma.
Lammen hos mormor och morfar var nämligen så söta att jag och syrran nästan inte har gjort annat än att pussa på dem när vi var där nu i veckan. Hihi, nä, jag skoja bara. Vi pussade en del på mojmoj och mojfaj också.

Men förutom det så hann vi faktiskt med en massa på de få dagarna vi var där. Jag och systeryster är nämligen såna där töntiga barnbarn som tycker om och mår bra av att hjälpa sina morföräldrar. Så vi har gjort ordning i stallet, städat, bakat, diskat, bakat lite till, hjälpt till med att tvätta gardiner och bakat ännu mer.




Våffelmys ute i det fina vädret.




Superultramegagulliga mormor!



Morfar: Ta inte kort på en gammal gubbe!



Fast när jag hade städat köket i smyg blev mormor arg på mig och tvinga mig att ta en hjälprede-paus i solen med mina målargrejor. Visst ser jag måttligt estetisk ut?



En av alla sjuhundrafyrtiotvå lammpussar.



Asså. Seriöst. Får man adoptera?



Pandalammskalven! Och min vackra systers hand. Jag saknar dig. Och treleken om kvällarna.



Supercool!

Och för att citera morbror Sören:

"Var har den tackan varit?"

Det känns som att jag har längtat i evigheter och ikväll blir det äntligen av:
Jag och storasyster ska möta våren i småland för att hälsa på mojmoj och mojfaj! Det kommer bli himmelskt härligt! Ett litet "påsklov" från jobbvardagen liksom. Så, alla söta små ulliga lamm: se upp, för här kommer pussomanen!

Jag älskar att måla. Det är så himla skönt. Man kopplar liksom bort allt annat och bara... typ leker en stund. Och det är precis vad jag har gjort idag! Jag tog mina nyinköpta målerigrejsimojser, satte mig i solen på balkongen och försvann mentalt några timmar. Superhärligt! Rekommenderas starkt för skol-och jobbtrötta stackare där ute!







Om någon undrar varför det ligger en pincett på bordet så är det för att penslarna hårade ner målningen hela tiden. Och ja, jag dricker till och med vatten med sugrör.

Pojkvännen har lite svårt att förstå sig på min grej för nagelpynt.



"Det blir för plåttrigt" säger han.
"Blö blö blö" säger jag i moget och tappert försvar.



Jag tycker det är fint i alla fall, så idag serverar jag gästerna på jobbet med fina blommiga vårnaglar!
Så det så, David. *lipar lite snabbt men fegar sen ur och ger dig en slängkyss istället*



Är inte mina slitna små kortistjockisfingrar bara för flawless förresten?

Den här veckan har jag varit stark. Väldigt stark.

Jag har nämligen klarat av att stå emot allt gott fika som finns på jobbet, (och det är mycket) för att i stället vara nyttig och hälsosam. Jag har även tränat ordentligt (inte bara gått i trappor i stället för att åka hiss och låtsats att det räcker) tre gånger. Här förväntar jag mig en applåd.

Och nu är det fredagkväll, vilket enligt mina matematiska beräkningar innebär att det är lördag imorgon och då ska jag unna mig något gott när jag ska middagsmysa med tjejerna i stan. Jag är nöjd!

Fias studentskiva hölls på klubben Nype och den var riktigt bra! Snyggt ställe, grym musik och härliga människor som alla hade klätt ut sig. Jag såg bland annat Bröderna Fluff, dockan från SAW, Bananer i Pyjamas och en fabulös Doktor Mugg! Men mina tjejer var ändå finast:



Fia själv var Cruella De Vil, Mimmi var Rose från Titanic (på min begäran eftersom hon har lika vackert hår), Lina var Pocahontas, Bella var Rödluvan (förlåt att du blundar på bilden babe, men det var den enda jag hade på oss alla från igår!) och Amanda var Sandy från Grease.

Studentskivan igår var jätterolig!

Jag valde att efterlikna filmkaraktären i Black Swan (även om jag är dålig som inte ens har sett den själv) och såhär blev resultatet:









Kanske inte en exakt kopia då (konstigt nog har jag ingen svart ballerinadräkt i garderoben), men jag kände mig cool ändå. Typ emoballerinecool! Och sminkningen var faktiskt inte så svår att göra. Det gällde bara att ha googlade Black Swan-bilder brevid spegeln och en himla massa tålamod med en liten vit ögonskugga som man låtsades vara foundation. Et voilá!

Imorgon är det min fina vän Fias studentskiva som gäller! Och det kommer nog bli riktigt roligt, känns som om det var evigheter sen jag partade med vännerna.

Temat på skivan är dessutom filmkaraktärer och eftersom jag älskar film blev jag taggad med en gång när Fia sa det. Fast... jag kommer inte på en enda som jag skulle kunna vara lik! Och man vill ju att det ska synas direkt vem man är.



Jag funderar i alla fall på Black Swan, eller har någon nån bättre idé? Elle Woods från Legally Blonde vore ju perfa med tanke på min rosa garderob, men håret blir ett stort problem. Hmm.. hår... kanske Samara från The Ring? Eller typ... Ronja Rövardotter?

Nu bär det av till stan för att möta upp söstra mi. Hon har övertalat mig att prova på träningsformen zumba och i och med att det typ är dans så kommer det nog bli kul. Väldigt kul. Lite för kul kanske, med tanke på att det är syrran jag kommer skaka loss med. Jag kan redan nu se det framför mig, hur vi skuttar runt där och gapskrattar åt varandras graciösa stilfullhet. Tjofaderittan!

Jag kanske åker till mormor och morfar nästa vecka! Hoppas det i alla fall. Saknar dem jättemycket. Och småland. Det stället är bäst, särskilt när det skuttar runt en massa urgulliga lamm man bara vill... äta upp tänkte jag skriva, men det kan ju misstolkas. Pussbomba kör vi med istället. Kolla tex den här godbiten... eller jag menar sötnosen, som min morbror fota och la upp på facebook.



Är det ett lamm? En panda? Kalv? Who knows, men komsi komsi så jag får prata bebisspråk i falsett och gulla med dig!

Jag har lite energiproblem, vilket bland annat är anledningen till att jag blir riktigt seg om jag inte sover typ åtta timmar per natt. Idag sov jag längre och känner mig nu som en zombie. Eftersom jag är ledig tänkte jag därför strunta i min hurtiga morgon-powerwalk. Men så kikar man in på vännen Linas blogg och läser om hur träningsduktig hon är... Motivation!

Livet blir vad man gör det till.



Och därför tänker jag göra det bästa av mitt. Njuta. Göra sånt som får mig att må bra. Ha roligt.
Och vet ni vad jag tycker är roligt? Att bloggleka med er.

Så välkomna till min nya rosa bubbla, där jag delar med mig lite av min värld!